Baby I can see your halo..
Ni ska bara veta hur rädd jag har varit idag! Så rädd som jag var idag, så rädd, har jag inte varit på länge.. Det åskade och blixtrade som bara den och jag låg själv hemma och bara väntade på att vårt hus skulle börja brinna eller ramla ihop. Jag var verligen rädd!
Snart ska jag och limpan leka, det ser jag framemot något enormt, måste få prata av mig och ja bara göra något ist för att sitta själv hemma och inte göra något alls. Jag skulle inte överleva en dag i en cell där man inte kan prata med någon. Jag tror jag hade blivit allmänt störd i det fallet.
Imorgon blir det fest igen och jag väntar fortfarnde på min vita helg som aldrig kommer. Sen bär det av till stugan igen och då kommer jag inte kunna vara aktiv med min blogg men det får ni allt ta!
En härlig bild, ni anar inte hur mycket jag saknar er!
Pussss
Alla utom mig...?
Snyft!
Fast du vet redan hur mycket jag saknar dig, och man får faktiskt skylla sig själv när man smiter iväg på det där viset! ;P