Booorn tooo bee wiiiild!

Japp, här sitter jag nu ensam i mörkret och ska snart gå och lägga mig. Somna klockan halv fem inatt, vakna klockan tio och sovit ytterligare 3 timmar på eftermiddagen så jag tror jag sov bort min smälla. Så det var faktiskt rätt skönt. Gårdagen var toppen förutom de jävla knotten. Min rygg är helt sönder biten. och det värsta av allt är att myggen och knotten verkligen älskar mitt blod. Om ni tänker er Edward i Twilight hur sugen han är på Bellas blod så mycket älskar myggorna mitt blod. Skillnaden är bara att Edward lyckas hålla sig borta medan myggorna verkligen inte kan hejda sig, De älskar mig. Kvällen bjöd på mycket skratt, dans (bugg, fick lära mig ett och annat nytt danssteg), ollande av tandborste (dessvärre min tandborste) och en å annan dum kommentar eller ja vad ska man kalla det förvirring ;P. Kul kväll var det iaf om ni inte har förstått det, nästa helg får jag nog se till att det blir en vit helg efter allt.

Imorgon bär det av till stugan igen och jag har verkligen längtat på att få åka tillbaka. Medan vi har haft regn här hemma har både mamma och pappa legat ute och glassat i solen varenda dag. Men tråkigt är att min kära syster ska få stanna kvar här hemma själv. Det hade förståss varit roligare om hon kunde hänga med ut till stugan så jag inte behöver känna mig så ensam. Oliver har ju svikit mig och åkt till Spanien! ;P Måste komma igång med min träning nu, ligger verkligen efter så det allt på tiden att jag börjar nu, löpning får det bli redan imorgon.  

Men nu ska lilla jag krypa ner i sängen och läsa min bok, eller om jag ska sova. Hmm, vi får väl se vad jag hittar på. Nattinatti gott folk. Och Karin även om du inte var med på bilden igår så vet du att du är en av de som jag saknar allra mest!!<3

Pussss

Baby I can see your halo..

Ni ska bara veta hur rädd jag har varit idag! Så rädd som jag var idag, så rädd, har jag inte varit på länge.. Det åskade och blixtrade som bara den och jag låg själv hemma och bara väntade på att vårt hus skulle börja brinna eller ramla ihop. Jag var verligen rädd!

Snart ska jag och limpan leka, det ser jag framemot något enormt, måste få prata av mig och ja bara göra något ist för att sitta själv hemma och inte göra något alls. Jag skulle inte överleva en dag i en cell där man inte kan prata med någon. Jag tror jag hade blivit allmänt störd i det fallet.

Imorgon blir det fest igen och jag väntar fortfarnde på min vita helg som aldrig kommer. Sen bär det av till stugan igen och då kommer jag inte kunna vara aktiv med min blogg men det får ni allt ta!

En härlig bild, ni anar inte hur mycket jag saknar er!



Pussss


RSS 2.0